Jag tror att det kan vara pga min situation men det är så fruktansvärt mycket reklam som handlar om dateing, hitta den rätta, mötesplatsen, hitta någon som också gillar att hålla i handen mm mm. Det är klart att det är mycket i min vardag som påminner om Mauritz hela tiden. Men den här typen av reklam gör så jävla ont. Jag hade en som tyckte om att hålla handen. Jag hade en att titta på hemnet.se med och drömma oss bort till ett hus vid en sjö. Inte bara den typen av hittadinlivsparnerreklam men även resebolag som visar lyckliga par på stränder i exotiska länder. Jag och Mauritz var på Kreta en vecka våren -14. Vi konstaterade att det var första gången vi tillbringade så lång tid tillsammans. Vi var nog båda lite nervösa, tänk om vi skulle bli jätteosams. Men det blev vi inte. Vi hade en jättemysig och lyxig vecka och efter vi kommit hem längtade jag till nästa gång vi skulle resa.
Våren -15 kom Mauritz med massa resebroshyrer om caribiska båtresor. Dock var dom lite utanför vår budget och jag hade mycket jobb så det blev ingen resa.
Men många andra resmål kom upp. New Orleans eller Cuba. Jag sa till Mauritz att han skulle älska Cuba. Färgerna, bilarna, värmen och den gamla stilen som fortfarande lever kvar. Vi hade älskat Cuba. Ibland tänker jag att jag måste åka dit själv. Men det skulle kännas smärtsamt utan Mauritz.
Jag kan inte fatta att han inte finns längre. Det är som att jag kommer på mig ibland när telefonen ringer vid en viss tid eller jag får sms att det skulle kunna vara från honom. Men den snabba tanken försvinner lika snabbt.
Idag ska jag på gymmet. Måste det känner jag. Men är helt omotiverad. Men måste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar